Det sufiska lärlingsskapet i Tjetjenien

mars 18, 2012 En kommentar »
Det sufiska lärlingsskapet i Tjetjenien

Om den tjetjenska muridismen

 

Begreppet muridism, lärlingsskap, har sin bakgrund i en muslims strävan efter fulländande, ihsân, inom islam genom att personen ifråga underställer sig en andlig lärare och blir dennes elev. Den spirituelle läraren uppfostrar i sin tur eleven till att, med Allahs tillåtelse, uppnå ett mer fulländat tjänarskap i förhållande till sin Skapare. En sådan elev brukar benämnas som en murid och det är från detta ord som begreppet muridism härleds. Begreppet syftar på den undervisningsstruktur som existerar mellan murider (noviser) och deras mästare som historiskt står att finna i Kaukasus under Det Kaukasiska Kriget som rasade mellan år 1817 och år 1864. Detta blodiga krig utkämpades mellan tsaristiska Ryssland, som försökte erövra Kaukasus, och diverse muslimska bergsfolk som försvarade Kaukasus. Nedan följer en kortare beskrivning av muridismen utifrån en rysk historikers perspektiv. General Rastislav Fadeev, historiker med inriktning på Det Kaukasiska Kriget medverkade själv i kriget och har beskrivit det sufiska lärlingsskapet på följande sätt:

Fadeev har återgett att bergsfolket i Kaukasus, dvs tjetjener och andra kaukasiska folkslag, inte var särskilt religiöst praktiserande när ryssarna först kom till regionen. Han ansåg att den militanta sufismen och den efterföljande djupa spiritualiteten var en reaktion som väcktes hos bergsfolken som svar på den nationella förnedring som de kom att utsättas för av det expanderande Ryssland. All dynamisk energi från det forntida islam som för länge sedan hade lämnat den avslappnade asiatiska världsdelen, hade nu hittat nytt fäste i Kaukasus berg. Bland Kaukasus berg fick den rena islamiska läran om jihad nytt liv. Muridismen krävde ett avståndstagande från främmande nationers intressen och önskemål, en blind underkastelse i förhållande till de andliga lärarna samt beredskapen att utan tvekan offra sin egendom, sina nära och kära samt sitt eget liv. Fadeev har också beskrivit sufismens militära struktur som en allersättande och allomfattande lära. Muridismens lära hade ytterligare en sida, den tillät inte några som helst privilegier knutna till ens härkomst och gav lite betydelse åt rikedom. Upphöjande av en människa över en annan kunde bara baseras på personliga förtjänster i strid eller djupsinnigt tolkandet av Qur’anen.
Muridismen i denna region anses ha tre grundare: Shaykh Muhammed Kiurdamirskij, Shaykh Ghazi Muhammed och Imam Shamil, må Allah vara nådig över dessa stolta sufikrigares själar.

– översättning från ryska av ’Abd al-Mumit al-Rusi

Den sufiske krigaren och antiimperialisten Imam Shamil (1797-1871)

Den sufiske krigaren och antiimperialisten Imam Shamil (1797-1871)

En kommentar

  1. Kerim Hrustanovic 17 oktober, 2012 på 14:51 - Reply

    Imam Shamil rahmetullah

Skriv en kommentar