En vecka på en europeisk madrasa – En resedagbok av Kerim Hrustanovic

Abdussalaam Nordenhök oktober 1, 2012 Ingen kommentar »

Resedagbok

***

10 september 2012 ca 01.00

Lertavlor – den traditionella nordafrikanska metoden

Eftersom mitt plan kom tidigt iväg fick jag lite ensamtid på Palmas flygplats eftersom bröderna som skulle hämta upp mig anlände först
vid tiden vi ursprungligen planerat. Det var som om Ödet hade bråttom att jag skulle hamna här på Mallorca, denna gamla islamiska bastion. Nu var jag alltså här, omsluten av den andalusiska natten med dess klara stjärnor. Jag blev till slut upplockad och färden gick genom Mallorcas krokiga vägar fram till madrasan. När jag steg ut ur bilen kände jag den härligt varma, fuktiga sydeuropeiska luften, och när jag blickade upp mot himlen så insåg jag att jag aldrig sett så många stjärnor på himlavalvet hemma i Malmö så som jag nu gör denna septemberkväll på Mallorca.

När jag väl kommer in i madrasa Wazzaniyyah, (länk till hemsidan) namngiven efter den avlidne Mawlana Muhammad Wazzani, en marockansk shaykh och tillika lärljunge till Shaykh Dr Abdalqadir as-Sufi, möts jag av ett knarrigt trägolv och en vaken student (klockan är ca halv ett på morgonen). I bönerummet vilar trätavlor med Qur’an-verser mot väggen och bredvid dem ligger tre små katter som sover fridsamt. Det rum jag fått mig tilldelat är fyllt med böcker, trämöbler och myggnät och jag känner nu i skrivande stund att jag vill stanna här för evigt.

Jag och en av madrasans många katter

Mitt rum ligger vägg i vägg med bönerummet, så när böneutroparen ropar ut böneutropet på medinskt manér ut över den andalusiska morgonen så far jag raskt up, utför min wudu och går in i bönesalen. Vi inväntar de andra studenterna och utför till slut morgonbönen i grupp. Efteråt sätter sig studenterna i ring och vi ägnar oss åt gemensam Qur’an-läsning och efter den nickar den barmhärtige imamen åt mig. Han förstår att jag är trött efter resan, så jag har lunkat tillbaka till min säng där jag nu ligger och somnar in till surrandet av studenter som memoriserar sina suror.

Runt niotiden väcks jag för frukost. Det blir en enkel frukost med marmelad, olivolja, tomater och rostat bröd. Jag lär känna en av studenterna som visar mig skolans olika djur, trädgård och pool. Skolan ligger mitt bland skogsbeklädda berg. Då och då hör man ett tåg rulla förbi, en tupp som golar eller en spanjor som gormar så som bara en andalusier kan. Nu ska jag förhoppningsvis få lära mig lite Qur’an…

Studiecirkel i madrasa wazzaniyyah

11 september 22:30

Idag intensifierades Qur’an-läsningen, och studenterna städade hela skolan. Eleverna lärs ut på ett holistiskt sätt, där både recitation och mänskliga egenskaper så som betjänande sätts i fokus. Det tycks vara en del av läroplanen med futuwwah (ridderlighet) och fitrah (att vaska fram sina inre mänskliga egenskaper) och närhet till ekologin. En ny student från Singapore anlände i morse. Jag tog en bättre titt på den närliggande byn Consell idag och den tycks
vara en liten sovande semesterort som nu ligger öde eftersom semestersäsongen är över. Tempot är mycket långsamt och dagarna känns längre än vad de egentligen är. Det känns skönt, på något sätt mänskligt. Det är något man saknar i stressade ångest-Sverige där dagarna försvinner likt blixten men man får inget gjort. Jag hör studenterna samtala ute på terrassen medan jag själv sitter och nedtecknar dessa ord om hur min dag varit. Jag blickar upp mot väggarna. De är prydda med vacker kalligrafi. Jag lyssnar samtidigt på syrsorna och på en katt som ligger och spinner. Jag har fortfarande svårt att förstå att ett sådant här ställe verkligen existerar mitt på Mallorca, men det är underbart om än overkligt. Nu börjar man duka fram kvällsmaten så jag måste lägga ner pennan för denna gång.

12 september 2012

Qur’an-läraren ’Ammar och jag

Idag pågick Qur’an-övningen som vanligt. En ny student från USA anlände idag. Dagarna går fortfarande långsamt och jag stormtrivs med detta faktum. Idag åkte jag till Palma och tog en titt på en gammal ribaat (en muslimsk fästning) som muslimerna byggt när de styrde Mallorca. Jag fick även se en gammal moské från medeltiden som konverterats till en katedral. Moskéns arkitektur är dock fortfarande synlig.

Läraren på skolan, sidi ’Ammar, är berber från Marocko. Han talar bara arabiska och berber, ingen engelska eller spanska. Detta är en fördel eftersom all kommunikation med honom måste ske på arabiska. Den ansvarige på madrasan heter Bashir Salva, en spanjor vars far konverterat till islam. Ansvarig är också ’Abd al-Qadir Schaller vars pappa var murid till Shaykh Sulayman Dede, den siste Mevlevi-shaykhen i vår tid. På skolan odlar man granatäpplen, fikon, päron, potatis, oliver och har en självfallet en andalusisk tomatodling. Läraren sidi ’Ammar lovade att han skulle lära mig malikitisk fiqh och arabiska när jag kommer tillbaks till madrasan för att inleda mina studier. Generellt lär man ut arabiska till alla de äldre eleverna och de som tar sina studier på allvar. Men det finns också problembarn som skickats hit av deras föräldrar för att lära sig veta hut och lära sig disciplin.

Qur’an-läraren ’Ammar dukar fram maten ute i gräset

Lördag 15 september 2012

Igår gick vi på fredagsbön i Palma. Palma har en förvånansvärt vibrerande muslimsk kommunitet. Jag fick även reda på att det finns en marockansk zawiyya relativt nära madrasan, så den som påstår att man inte kan utvecklas andligt i Palma har fel. Jag såg många halalcharkerier och halalrestauranger i Palma. Även om Palma är aningen större än Malmö så känns tempot betydligt mer sansat jämfört med Malmö.

………………………………………………………………………………………..

Jag hann även med ett dopp i Medelhavet innan vi åkte tillbaks till Consell. Idag är min sista dag här (för denna gång). Min plan var att komma och undersöka om madrasan passade mig för framtida studier och svaret på min fråga står nu givet. En äldre man sade till mig ”Det är ditt nya Bosnien”. Den tanken ska jag bära med mig till nästa år då jag ska börja studera här, in sha Allah.

Wassalam

/Kerim Hrustanovic