Att idka halal-transaktioner

januari 25, 2013 Ingen kommentar »
Att idka halal-transaktioner

Fråga:

Jag äger en firma som drivs i hyrda lokaler. Fastighetsägaren fakturerar mig en månadsavgift på ett speciellt belopp av den sydafrikanska valutan + 5 % av all min vinst. Jag har inte ingått någon form av delägaravtal eller partnerskap med honom. Det han avkräver mig är alltså bara en föränderlig hyra. Är detta tillåtet i vår fiqh?

 

Svar från Shaykh Ahmad ’Ali al-’Adani

Bismillāh ar-Rahmān ar-Rahīm

Allah, Laggivaren, har sänt ner en förståelig nåderik shari’ah som reglerar alla Hans mänskliga slavars transaktioner, både beträffande Dîn och dunyâ, dyrkan av Honom och hur man agerar rättfärdigt I förhållande till Hans skapelser.
Varje aspekt av denna lag är viktig, och det är obligatoriskt för muslimerna att lära sig Lagen och praktisera Lagen utan att särskiljande mellan Kyrka och Stat. Vår framgång ligger enbart i hur vi lyder Islam som en helhet. Sannerligen, att praktisera ekonomiska transaktioner med sina medmänniska är det allra svårare för Jaget, speciellt i vår tid som präglas av egoism, girighet, fruktan, monopol, kapitalism och snålhet. Det är av denna orsak som Följeslagarna var mer noggranna med exakthet i Lagens domar i förhållande till pengar, handel, affärer och arbetsamheten och relaterade frågor, än de var i detaljer gällande deras individuella hängivna dyrkan.

Ha kännedom om detta! Må Allah vägleda oss alla. Alla de fyra rättsskolorna från Ahl as-Sunnah wa’l-Jamā`ah, i.e den stora gemenskapen muslimer som befinner sig inom korrekta ramar, är eniga om att de väsentliga domarna som berör hyrda mänskliga tjänster (ijârah) eller humankapital är en avspegling av de domar som styr ett köpesavtal (bay’).

Scenariot du nämnt ovan i din fråga avser ett ijârah-kontrakt. Ibland, så som i ditt givna exempel när mänskliga tjänster avses och när tjänster inte uthyres så benämns kontraktet mer specifikt kirâ’, uthyrning av fysisk tillgång så som ett stycke jord eller ett motorfordon eller en lägenhet eller en butikslokal. Allt detta är en och samma sak, det är bara namnet som ändras. Vi kallar det för enkelhetens skull, uthyrning.

Ett köp/säljkontrakt överför äganderätten över saken jag säljer och den andra parten köper. I vår legala terminologi är detta tingets själva ”corpus”, låt oss säga en lärobok i matematik eller en metallkastrull eller ett grönt paraply med speciell design eller ett tvåvåningshus som köps eller säljs. I ett uthyrningskontrakt säljer jag inte tingets själva corpus, så som i den butikslokal där du utför ditt arbete, så som i en fabrik eller ett bås eller ett yrkeskontor. Äganderätten över lokalerna tillhör fortfarande din fastighetsägare. Det man ”säljer” är användandet av detta objekt (manfa’ah). Du köper alltså från din fastighetsägare användandet och bruket av de lokaler från vilka du utför ditt arbete. I utbyte för uthyrarens tillåtelse att använda lokalerna betalar du ett pris som härrör från graden av ditt användande av lokalerna. Detta kallas en avgift eller en hyresavgift (ujrah). Hyresavgiften är i egentlig mening priset du betalar för användandet av det hyrda objektet.

***

Vad är ett köpesavtal?

A

A

Köp =  Äganderätten över fabriken (A) överförs till en annan part i utbyte mot att äganderätten över guldmynt (B) överförs till den andra parten.

B

B

Uthyrning = Att man avsäger sig viss del av A i utbyte mot en avgift i B.

***

Alla fyra skolor är eniga om att priset i ett köpeskontrakt och att användandet av det som hyrs ut och hur stor avgiften är måste vara öppet känt. Bägge parter måste vara säkra på vad deras materiella tillgångar (bland andra definierande funktioner) är. Dessa måste specificeras och identifieras så att inget är diffust och att ingen osäkerhet föreligger som kan leda till konflikt mellan de bägge parterna. Detta inbegriper vad som finns tillhanda, hur man skall beräkna transaktionen, hur mycket kvantitet som existerar, redan vid köpets början. Fastighetsägaren ger dig något av värde = användandet av lokalerna; och du ger i utbyte något av värde = hyresavgiften. Dessa två äger värde och byts ut mot varandra.

Om det råder osäkerhet om antingen avgiften eller användandet av lokalerna så är köpet bristfälligt på grund av gharar (osäkerhet) men också för att det betraktas som hasardspel.

Den store hanbalitiske juristen Ibn Qudâmah skrev följande i sitt verk al-Mughni, en bok i vilken han samlat alla de fyra skolornas åsikter:

”Vi känner inte till några som helst meningsskiljaktigheter i denna fråga bland de lärde från Ahl as-Sunnah”.

Om det existerar brist på kunskap om vad som köps och säljs så betraktas uthyrningen som felaktig, med andra ord är den inte legal, och de normala konsekvenserna kan inte härledas. Vi kallar i vår fiqh detta en korrupt och osund (fâsid) transaktion. Ett osunt (fâsid) kontrakt är ett kontrakt där de normala lagarna inte kan appliceras. I ditt exempel har vi att göra med en uthyrning. En osund uthyrning är således när något hyrs ut men där de normala legala följderna av att du tjänar en tillåten inkomst och där fastighetsägaren erhåller en tillåten hyresavgift inte ens finns.

I ditt scenario så är din del av köpet känt. Det finns inga problem där alls. Du har helt enkelt hyrt lokalen = du har med andra ord köpt användandet av lokalen så att du kan bedriva din affär därifrån och du betalar i utbyte en månadsavgift under den tidsrymd som du och fastighetsägaren kommit överens om. Här finns inget problem.
Men summan som din fastighetsägare erhåller från dig för att han hyr ut lokalen är okänd. Det är således något som inbegriper gharar (osäkerhet).

Den fasta avgiften skapar inget problem. Den är giltig. Du betalar fastighetsägaren en specifik summa av sydafrikanska Rand varje månad så att han tillåter dig att bedriva din affärsverksamhet från lokaler han äger. Problemet uppstår genom överenskommelsen om att han ska erhålla 5 % av din vinst. Hur stor är din vinst? Ingen vet. Hur mycket av summan utgörs av fast avgift och hur mycket utgörs av vinst? Ingen vet.

Alla fyra skolor lägger med emfas fram att gharar och ovisshet i ett hyreskontrakt inte kan tolereras eftersom det kan leda till dispyt och tvist mellan parterna.
Det är fallet här. De två parterna kommer tvista om vinsten och de 5 % som ska betalas. Fastighetsägaren kommer kanske inte tro på ditt ord. Din räkenskap stämmer kanske inte med hans räkenskap.

De fyra skolorna säger också att gharar och ovisshet om hyresavgiften och användandet av det hyrda objektet inte är en liten småsak som kan ignoreras och det står i konflikt med själva syftet som uthyraren och den som hyr eftersträvar (att byta en tydlig avgift mot ett tydligt användande av det hyrda objektet). I ett sådant fall är uthyrningen ogiltig från ett juridiskt perspektiv. Detta är ditt fall.

***

Att fastställa en hyresavgift baserat på en fast procentandel av vinsten som det hyrda objektet medför

Denna mas’alah är direkt kopplad till din fråga.

I ditt exempel är det hyrda objektet själva fastigheten från vilken du bedriver din verksamhet, låt oss för exemplets skull säga att det rör sig om en fabrik.
Denna ummas ’ulama har sagt att om en person (i detta fallet fastighetsägaren) ger en annan part (dig) användanderätten över fastigheten från vilken han bedriver sin verksamhet i utbyte mot en specifik procentandel av vinsten från fabriken, oavsett om det är 1/3 eller ¼ eller 1/10 eller 5 %, så är det ett ogiltigt (fâsid) kontrakt.

Det är inte tillåtet just av den orsaken som vi förklarat: Hyresavgiften är okänd. Avgiften är okänd eftersom vinsten från fabriken (eller kommersen eller tjänsterna) är oviss. Om hela vinsten är okänd så är även procentandelen okänd. De 5 % som krävs är något okänt. Det föreligger gharar och hasardspel eftersom fastighetsägaren spelar lotteri med de 5 % han kräver av vinsten utöver den fasta hyresavgiften. På grund av denna gharar som du ombes betala och på grund av de krav och återkrav som kommer inträffa mellan dig och fastighetsägaren så kommer kommuniteten drabbas av friktion och konflikt mellan dess medlemmar och dess hälsosamma enhet slits itu och onödiga rättstvister kommer tynga ner hela affären.

Det finns inget partnerskap mellan dig och din fastighetsägare. Mer specifikt så finns det inget passivt partnerskap eller mudârabah mellan dig och honom. Ett mudârabah-kontrakt är bara giltigt om investeraren investerar i reda pengar (i sann fiqh gäller detta bara guld och silver) och inte om han investerar med exempelvis en fabrik eller några lägenheten eller ett helt kvarter.

Ditt scenario är därför likt ett annat scenario vi ser idag: Låt oss säga ett antal läkare som specialiserat sig inom olika medicinska vetenskaper som inte har råd att praktisera deras verksamhet ensamma istället slår sig samman i en byggnad. Fastighetsägaren inreder lokalerna åt dem, håller lokalerna rena, utför räkenskap och bokslut, och varje läkare betalar fastighetsägaren en procent av sin vinst. Husägaren använder sin ägodel antingen som en grund för att beräkna det monetära värdet av hyran han kräver, eller som ett investeringsverkyg genom vilket han kan kräva en vinstandel av läkarnas inkomst. Ett sådant kontrakt är ogiltigt om syftet är att det rör sig om en uthyrning, eftersom hyresavgiften är okänd. Det är därutöver ett ogiltigt kontrakt om man maskerar det som mudârabah eftersom investeringen är illegitim (eftersom det inte är guld och silver) och eftersom investeringen består av möbleringen av läkarnas rum. Vår klassiska fiqh känner inte till ett sådant arrangemang, men hade stor kännedom om något som skulle kunna jämföras analogiskt med ovannämnda arrangemang.

Vi har några exempel:

1. En tyghandlare som bleker tyger tillhandahåller sitt verktyg (blekmedel) medan en andra part tillhandahåller ett hus han äger. Dessa två ingår ett partnerskap i vilken en av de två parterna arbetar med sitt verktyg och den andra bidrar genom sitt hus, och de delar sedan på vinsten. Detta är fullt legalt. Detta exempel i jämförelse med ditt scenario är likt att jämföra krita med ost. Det finns inget uttalat partnerskap mellan dig och fastighetsägaren som involverar verksamheten i den hyrda fastigheten. Fastighetsägaren utför ingenting. Han bara driver in pengar i avgift.

2. Ett fiskenät erbjuds till en fiskare av en person med syftet att fiskaren ska använda sig av fiskenätet och arbeta med det och all vinst på den fisk han får upp delas mellan de två parterna i två lika stora delar eller en annan överenskommen delning.

3. En handelsman ger tyg till en skräddare som tillverkar skjortor av tyget i utbyte mot att en tredjedel eller en fjärdedel av vinsten går till skräddaren.
Imamerna Abu Hanifah, Malik och ash-Shafi’i säger gemensamt att ovan framlagda scenarion är förbjudna. Imam Ahmad ibn Hanbal anser det tillåtet eftersom tillgången som erbjuds av ägaren för honom utgör en ägodel med kapacitet att öka hans rikedom genom blotta användandet av det, och är då alltså tillåtet att byta bort mot en vinstandel som skapats genom dess användande. Detta är hur som helst långt ifrån ditt scenario eftersom du i ditt fall inte hyr någon lokal som hyrs ut till dig som en bidragande faktor eller bidragande investering för att skapa vinst åt två parter.

skräddare i svensk folkdräkt

skräddare i svensk folkdräkt

De legala påföljderna av en ogiltig uthyrning

Till skillnad från sekulär juridik, så kräver Allahs Lag att en handling som är ohälsosam (fâsid), på grund av att det innebär en syndaktig överträdelse av något förbjudet och genom att man gjort uppror mot nådens shari’ah, att den måste hindras. Nullifieringen av en korrupt och ohälsosam transaktion sker automatiskt genom att Lagen träder i kraft oavsett vad de båda parterna hade för avsikt. Sekularisterna använder den latinska frasen ex lege (= genom lagens dygd). Allahs Lag tillåter inga människor att godkänna något som överträder shari’ahs rättigheter. Islam är underkastelse inför Laggivarens, den Upphöjdes, vilja och val.

Vi har sett att 5 % i avgift på din månatliga vinst är förbjudet. Det betyder att transaktionens effekter i denna existens måste repareras, oavsett om du samtycker till detta och oavsett om någon inför en domstol kräver 5 % av vinsten. Ogiltighetsgrunden som kräver att transaktionen hindras är väsentligen att det rör sig om ett förbjudet krav på procentandel, och det behövs alltså inte en tribunal för att döma i denna fråga. Upphävandet av detta udda kontrakt, faskh på arabiska, inträffar genom den legala plikten och obligatoriska behovet att Lagen respekteras som sig bör. Korruptionen (fasâd) i denna transaktion är utifrån Lagens perspektiv den synliga orsaken till att kontraktet hindras och att dess effekt repareras. En av orsakerna till varför en transaktion är korrupt är att det föreligger en diffus vaghet och ovisshet om t ex hyresavgift och användandet av ett hyrt objekt eller att man inte är överens om priset eller om produkten som säljs. Vi har tydligt observerat att en sådan korruption existerar i ditt scenario.

Om hela hyresavgiften som krävdes av fastighetsägaren fastställdes i procentandel av din vinst så vore hela hyreskontraktet i Lagens ögon korrupt (fâsid). Som ett resultat av detta skulle hela kontraktet upphävas genom att Lagen träder i kraft. Du skulle då betala honom den vanliga hyran som fastighetsägare vanligtvis enligt kotymen kräver för en jämförbar affärsverksamhet och i utbyte få lov att använda lokalen fram tills dess att er överenskomna tidsrymd nått sin ände. Sedan skulle fastighetsägaren ta tillbaka sin egendom. I ditt fall så innebär kontraktet emellertid både något tillåtet (halâl) = den överräckta monetära summan som ni specificerat i sydafrikanska Rand, men också något förbjudet (harâm) = procentandelen av vinsten.

En ickedifferentierad enhet
Om din fastighetsägare insisterar på att han bara hyrt ut fastigheten till dig med villkoret att du betalat honom normal hyresavgift + procentandel av din vinst, och att dessa två villkor var komponenter i ett oskiljaktigt hyrespaket, så anses hela kontraktet upphävt (fâsid). Konsekvensen är då så som jag beskrit ovan.

Differentierade segment
Om procentandelen i fastighetsägarens ögon är något han anser sig ha adderat ovanpå den lagliga hyresavgiften (som utgör den största delen av summan) och du och fastighetsägaren bägge var okunniga om att de 5 % han adderat var olagligt (och detta är en mindre del av summan) eftersom ni missförstått att detta var något Lagen tillåter, så kvarstår ert kontrakt eftersom den största delen av er transaktion är sund och den förbjudna delen av transaktionen kan då inte krävas ifrån dig.

Med andra ord:

1. I fall 1 är hela kontraktet ogiltigförklarat och måste upphävas i dess helhet.

2. I fall 2 är hyreskontraktet giltigt förutom den del som är förbjuden. De 5 % han stipulerat särskiljs då från resten av kontraktet som fortfarande är intakt och du återvänder till att bara betala honom själva hyresavgiften utan att betala de 5 % du tidigare betalat.

Det som avtalats mellan er är giltigt fram tills ni avslutar det. Från det datum ni avslutar er överenskommelse så avskrivs allt och behandlas som om det aldrig existerat (det är inte upphävt ab initio så som se sekulära juristerna hade uttryckt det).

Frågan är om avslutandet av den korrupta delen av ert avtal har en framåtsyftande verkan (=du slutar betala 5 % av din vinst fr o m det datum ni korrigerat avtalet) eller om det också är något retroaktivt (=att fastighetsägaren måste betala tillbaka till dig alla pengar han tjänat på dig olagligen). De kunniga juristerna i de fyra skolorna, så som as-Suyuti bland Shafi’iyyah, har forskat i detta ämne på djupet i alla dess variabler och former. Olika skolor använder olika principer. Frågan som ställts till mig kräver inte en sådan dom så jag lämnar det till dig som frågeställare att ställa mig en helt ny fråga om du vill få den besvarad. Det är tillräckligt att säga att juristernas forskning indikerar framåtsyftande verkan och inte retroaktiv verkan, och Allah vet bäst.

Slutsats

Det arrangemang som du beskrivit i din fråga är onekligen ogiltigt i vår fiqh, enligt alla fyra skolor under Ahl as-Sunnah. I dess mest gynnsamma form är de 5 % av din vinst något som måste särskiljas från resten av ert hyreskontrakt. Det utgör ett verktyg att förtära folks ägodelar genom tyranni. Allah har strängeligen varnat för sådana oerhörda kriminella handlingar i Sin Bok, i många ayat, så som i följande vers i vilken Den Upphöjde säger (surat an-Nisâ: 29) till de troende:

Troende! Tillskansa er inte varandras egendom med orätt – inte heller [under sken av] regelrätta köpeavtal – och konkurrera inte ihjäl varandra! [Glöm inte att] Gud har visat er stor nåd!

Detta är en befallning till oss, från Världarnas Herre, som vi alla är ålagda att lyda, precis i samma grad som vi är ålagda att fasta i Ramadan. Vi ber Allah att tillåta oss vara de som hörsammar Hans tal och lyder det bästa av det.

– Omtolkat till svenska av Abdussalaam Nordenhök

Skriv en kommentar