En stolt nation av oskolad renhet

maj 8, 2014 Ingen kommentar »
En stolt nation av oskolad renhet

En stolt nation av oskolad renhet

av Shaykh Ahmad ’Ali al-’Adani

(läs biografi här)

översatt av Abdussalaam Nordenhök

Som den store lexikografen av libysk härkomst, Ibn Manzûr, nämner i sitt verk Lisân al-’arab, en ummî är en person som fortfarande befinner sig i sin ursprungsform så som han föddes (från moderns livmoder in i denna flyktiga värld), och som inte lärt sig läsa och skriva och således i sin ursprungliga essens fortfarande är ofördärvad. Den bästa skapelsen, Sallallāhu ‘alayhi wa-sallam, var ummî eftersom han var formad i sin helhet av den gudomliga uppfostran, som inte filtrerats genom tidigare existerande mänsklig lärdom.
Vår islamiska nation är ummî.

I de tre första och bästa generationerna fanns en renhet som inte var uppnådd genom externa krafter. Det fanns i början ingen påtvingad lära från bysantiska, persiska, grekisk-romerska, judiska, kristna eller nyplatonska doktriner som behövdes skalas bort eller hällas ut eller konfronteras eller kompromissas med, och inte heller en korsbefruktning som behövde framförhandlas. Det var först senare som denna konfrontation och detta utbyte skedde, och för det mesta så togs bara de hälsosamma aspekterna in och de oförenliga elementen förkastades.

Idag är det raka motsatsen. Det är därför vår ädle Profet, Sallallāhu ‘alayhi wa-sallam, förutsåg den genomträngande imitationen av judarna och de kristna som skulle komma att utmärka de senare generationerna av umman. Det skulle vara svårt att i sanning nå fram till den ursprungliga formen som formades i ljuset av den gudomliga uppfostran, eftersom det finns ett påtvingat tjockt lager av yttre påverkan: kulturellt, socialt, psykologiskt, antropologiskt och doktrinellt.

Hur ska vi kunna strida mot dessa influenser och vända processen? Svaret ligger i att vi inte frenetiskt ska söka efter oförstörda isolerade fickor, ummiyyah, i den muslimska världen. Även om Mauretanien till synes kan vara relativt länkad till fitrah så har landet ändå avvikit från fitrah precis som alla de urbana miljöerna. Det är alltså inte i vattenlösa öknar eller bergkedjor eller regionerna långt borta som al-ummiyyah kan finnas. Det är inte möjligt att rekonstruera atmosfären under de tre första muslimska generationerna. Historien återupprepar sig inte.

De välsignade ummiyyah (och de är bara dessa människor som kan strida mot gudlösheten) kommer framstå bland människor som fötts i en miljö av påtvingad icke-gudomlig uppfostran men som lämnat detta för att söka sig till den gudomliga läran. Alla andra muslimer kommer bara färdas längre och längre bort från den ursprungliga läran och öka deras imitation av främmande nationer. Oavsett om det rör sig om sakfrågor som feminism eller bankism, bara för att ge er två exempel, så var muslimerna som tillhörde al-ummiyyah vägledda genom deras inre genialitet, och ummiyyah i moderniteten kommer ledas till avvikelser eftersom deras inre genialitet i dagsläget är kvävd av kulturell förmedling = den påtvingade influensen som varken är ursprunglig eller förvärvad. Sund juridik var frukten av naturligheten bland de sunda ummiyyah. Det finns därför ingen poäng att bråka om juridiska positioner. Våra domar är en avspegling av vår inre orientering. Det är snarare omstöpningen av denna orientering som är det centrala. Hur stark imitationsimpulsen än må vara, den geniale ummî övervinner denna makt. Det finns ingen styrka och ingen makt utom hos och genom Allah.

Skriv en kommentar