Domen för alkohol i medicin

oktober 10, 2014 Ingen kommentar »
Domen för alkohol i medicin

Fråga: 

Hedervärde lärare, berätta för oss om alkohol i medicinskt syfte och dess dom.

***

Svar av Shaykh Ahmad ’Ali al-’Adani

Jag måste först och främst påpeka att jag inte på ett uttömmande sätt gått in i denna fråga just för för att det är min fulla övertygelse att det finns andra viktigare prioriteringar. Jag kommer därför bara delge er mina två ören om sakfrågan i denna epok av galopperande inflation och dessutom kommer mina två ören förmodligen ha halverats i värde redan innan dagen är slut.

Ibn Abi Zayd al-Qayrawani säger i sin Risalah:

“Medicin bör inte baseras på khamr (vin) eller på rituell orenhet (najasah) eller likdelar eller något annat som Allah den Upphöjde har förbjudit”.

Utifrån det klassiska perspektivet finns det två åsikter i vår madhhab (som tillskrivs Muhammad ibn Sahnun och Imam Malik själv) huruvida externt bruk av medicin som innehåller khamr (vin) eller annan rituell orenhet (najasah) är tillåtet, och det rör sig alltså om utvärtes bruk på en sjuk persons kropp.

Så frågan är om khamr är rituellt orent eller förbjudet av annan orsak än att det innehåller najasah? Det finns två positioner i vår madhhab, och mashhur-domen (den dominanta åsikten) är att det är rituellt orent.

Tariq ibn Suwad, må Allah vara nöjd med honom, frågade Profeten, må Allah välsigna och skänka honom frid, om den khamr (vin) han producerade för medicinska syften och Profetens svar var att khamr är en sjukdom och inte en medicin. Detta svar är helt i enlighet med hans andra uttalande att det inte var ett botemedel för hans ummah.

Användandet av något som är rituellt orent kan emellertid vara tillåtet genom huvudregeln “nöden gör det förbjudna tillåtet” om det föreligger en brådskande reellt existerande nöd, men khamr kan dock inte användas som medicin om det inte rör sig om att rädda någons liv.

Detta är alltså domen gällande khamr (och sådana rusdrycker som genom analogi liknar vin) och gäller inte ren alkohol eller etanol.

Khamr (vars lingvistiska rot härstammar från att blandas samman med något) definieras i al-Mu’jam al-Wasit med orden: ”En dryck som kommer från pressade druvor och som berusar genom att blockera intellektet”. Andra ordböcker definierar khamr på liknande sätt.

Gällande alkohol så kallas detta på arabiska kuhûl och är alltså inte khamr. Al-Mu’jam al-Wasit definierar alkohol med följande ord: ”En vätska av jordlik kulör och stark odör som utvinns genom jäsning av socker eller stärkelse och som är essensen i vin och kan användas som en ingrediens I parfymer”.

Den alkohol man använder på sjukhus (och som används av miljoner muslimska läkare och sjuksköterskor och patienter) och som är en ingrediens i många mediciner, som hostmedicin och annat, är alltså alkohol och inte khamr. Det finns ingen berusning involverad och jag har inte stött på en enda erkänd auktoritet i vår madhhab, från Imam Malik och fram till vår tid, som uttryckt att detta var förbjudet eller en rituell orenhet, och Allah vet bäst.

Skriv en kommentar