Vi måste tala om demokratin

april 1, 2016 Ingen kommentar »
Vi måste tala om demokratin

Följande artikel baserar sig på Heberlein-metoden, vilken handlar om att ta statistisk fakta ur sitt sammanhang och använda det för att ohämmat generalisera om stora grupper av människor samt deras politiska, kulturella eller religiösa traditioner. Alla klagomål på följande text kan riktas direkt till Ann Heberlein själv. Mer information om Heberlein-metoden och dess praktiska användning kan hittas här.

Hiroshima och Nagasaki, 1945: omkring 250 000 döda och oräkneliga skadade (ansvarig: demokratin USA).

Algeriets frihetskamp: omkring 1 500 000 oskyldiga dödade och oräkneliga skadade (ansvarig: demokratin Frankrike).

Afghanistan, 2001–16: omkring 100 000 oskyldiga dödade och oräkneliga skadade (ansvariga: demokratin USA med vänner).

Irak, 2003–11: omkring 700 000 oskyldiga dödade och oräkneliga skadade (ansvariga: demokratin USA med vänner).

Palestina: ett helt land förstört och försvunnet (ansvarig: demokratin Israel).

Den icke-västerländska världen har börjat vänja sig vid invasioner och krig med dödliga utgångar – krig med demokratiska förtecken. Enligt väl vedertagen statistik har antalet dödade i krig inledda av västerländska demokratier ökat markant under den senare halvan av 1900-talet: omkring två miljoner oskyldiga döda bara i de ovan nämnda exemplen. De krig som främst hotar icke-västerländska länder världen över sker, enligt denna statistik, i demokratiska förtecken. Bland de länder som flitigast har dödat oskyldiga människor i stor skala sedan 1950-talet återfinns demokratiska stoltheter och modeller för västerländska värderingar så som USA, Storbrittanien och Frankrike. Dessa länder är som bekant synonyma med västerländsk demokrati.

Är det inte hög tid att tala om elefanten i rummet? Ann Heberlein, lektor vid Lunds universitet och flitig islamkritiker, diverse ledarskribenter och spridda skurar av andra opinionsbildare kan fortsätta tala om ”islam”, ”salafism”, ”jihadism” och ”religiöst motiverad terrorism” – kanske till och med, som Heberlein, försöka driva den totalt fruktlösa tesen att det är muslimerna som är det Verkliga Hotet – men det bör stå klart för de flesta tänkande individer ett omfattande samhällssystem och en kultur, i det här fallet västerländsk demokrati, spelar en avgörande roll i de fasansfulla krig som sargat Mellanöstern de senaste åren.

Vi måste tala om demokrati och västerländska värderingar. Vi måste hantera att majoriteten av de krig som drabbar världen, deras värderingar, deras frihet, ja hela deras sätt att leva, har uppkommit på grund av de krig som västvärldens demokratier inledde för att sprida demokrati och västerländska värderingar. Nej. Vi påstår givetvis inte att alla västerlänningar är mördare. Vi påstår att krig och samhällsförstörelse inte existerar i ett vakuum. Dessa blodtörstiga arméer hämtar sin näring ur en demokratisk tradition och dess konventioner. Demokrati är inget fredligt system. Det uppmanar sina anhängare till kamp mot de som inte tror på dess lära och de rätta politiska ledarna. Dessa demokratier talar frekvent om frihet, tolerans och mänskliga rättigheter för att rekrytera individer till sitt krig mot de oliktänkande och deras värld. Demokratins propagandaskrifter i Sverige – så som Aftonblandet och Expressen – är  till bredden fylld av demokratiska uppmaningar till rättrogna medborgare att ansluta sig till kampen, för demokratin, mot de icke-demokratiska krafterna.

Det finns många som försöker föra fram bevis att det demokratiska systemet inte bör klandras för krig, våld och terror. Särskilt försöker de försvara västerländska demokratier. Bland annat hänvisar de till icke-demokratiska länder för att frikänna demokratierna. Ett något märkligt grepp – dagens västerländska demokratier blir knappast mindre hotfulla för att gårdagens nazister och kommunister gödde antisemitiska tankegångar.

Vi är medvetna om att individer från icke-västerländska länder också har utfört förfärliga handlingar i olika politiska ideologiers namn. Likaså är vi plågsamt medvetna om djupt problematiska passager de icke-västerländska ländernas konstitutioner. De storskaliga icke-västerländska krigen mot västvärlden är dock försumbara, för att inte säga obefintliga. Om vi ska kunna bekämpa dödandet av oskyldiga människor, det demokratiskt motiverade våldet, måste vi förstå den underliggande världsbilden. En bra början är att erkänna att politiska system spelar roll och att vissa politiska system kan ha större våldspotential än andra.

Eller, förresten, är det här bara trångsynt, irrationellt och löjligt? Är det faktiskt så att det snarare handlar om makthavare och finansbaroner som utnyttjar den demokratiska idén för krigiska ändamål? Ja, så är det nog. Tänk på det nästa gång, du som skriver om islams särskilda ”våldspotential”.

Skriv en kommentar