Kufrologi: det oberoende studiet av kufr

september 21, 2016 Ingen kommentar »
Kufrologi: det oberoende studiet av kufr

Kufrologi är en akademisk disciplin där icke-islamsk ideologi, religion, kultur och historia studeras. Kufr är nämligen en speciell form av kultur och liksom all kultur kan och bör kufr studeras såväl historiskt och sociologiskt som psykologiskt och antropologiskt. För närvarande i Sverige finns inte kufrologi som professur på något universitet, men det skrivs om det på bland här annat malikiyya.se. Följande artikel avser att kortfattat introducera kufrologin och några av dess ämnesområden.

Två perspektiv

Kufrologi kan studeras utifrån åtminstone två olika perspektiv.

  1. Från ett muslimskt/neutralt perspektiv. Då studerar forskaren kufr och icke-muslimsk kultur oberoende av icke-muslimska ideologier (dvs. oberoende av kufr). I det här avseendet så försöker kufrologen inte delta i formandet av icke-muslimska ideologier och avstår inte heller från akademiska teser eller slutsatser som strider mot normativa icke-muslimska föreställningar (t.ex. ateism eller liknande).
  2. Från ett icke-muslimskt perspektiv. Det är även möjligt att studera icke-muslimsk kultur från ett icke-muslimskt perspektiv. I det här avseendet så deltar kufrologen aktivt i att skapa och forma icke-muslimska ideologier och akademiska teser eller slutsatser som strider mot normativa icke-muslimska föreställningar behandlas enbart apologetiskt.

Historiskt sett har båda perspektiven varit tydligt separerade mellan den västerländska och den muslimska världen, där den västerländska världen tenderade att studera icke-islamska ideologier från normativa icke-islamska perspektiv, emedan den muslimska världen tenderade att studera dessa från ett utomstående eller neutralt perspektiv. Idag finns det liberala icke-muslimska forskare som försöker närma sig det muslimska eller neutrala perspektivet inom kufrologi, men frågan huruvida detta är möjligt att fortfarande omstridd.

Vad kallas den som studerar kufrologi?

Forskare inom kufrologi benämns antingen utifrån deras specialisering, som t.ex. kufrhistoriker eller kufrsociolog, eller mer generellt som kufrolog. Termer som kufrhistoriker kan ibland vara missvisande då folk kan tro att det handlar om enbart icke-muslimska historiker (dvs. kafirhistoriker), men termen används inom vetenskapliga sammanhang för för en specialist på icke-muslimsk historia – oavsett om personen är muslim/neutral eller icke-muslim.

Olika ämnesområden

Kufrologi behandlar en rad olika ämnesområden. Några av dessa är:

Kufrhistoria: Att förstå historien bakom icke-muslimska ideologier är en nödvändig grund för att förstå alla uttryck för kufr och dess kultur.

Kufrideologi: Kampen mellan olika påhittade ideologier är central inom kufrkulturer och därmed även ett viktigt ämne inom kufrologi.

Kufrandlighet: Det finns många religiösa eller andliga uttryck för kufr, vilka studeras av kufrologier specialiserade på kufrandlighet.

Kufrlag: De olika människoskapade lagarna reglerar icke-muslimernas vardag samt deras sociala och politiska liv. Detta är ett viktigt ämne för kufrologer. Ett särskilt framträdande ämne är jämförande kufrjuridik.

Kufrfilosofi: Icke-muslimer har länge försökt få deras olika filosofier att förenas med vetenskapen och verkligheten. Kufrologer brukar vanligtvis dela upp kufrfilosofin i olika tidsepoker, t.ex. antik kufrfilosofi, tidigmodern kufrfilosofi och postmodern kufrfilosofi.

Kufrvetenskap: Icke-muslimer framställer sig ofta som företrädare för modern vetenskap och baserar många av sina kufridéer på denna vetenskapstro. Detta är ett således ett särskilt viktigt ämne för kufrologer. Det ska dock inte förväxlas med neutrala icke-muslimer som bedriver riktig vetenskaplig forskning utan inblandning av kufrideologi.

Kufrlitteratur: Detta ämnesområde inkluderar studiet av såväl klassisk som modern kufrliteratur.

Kufrarkitektur: Detta inbegriper alla former av arkitektur som har utvecklas inom kufrkulturer på olika platser under olika tider.

Kufrkonst: Inom kufrkonst studeras olika konstuttryck som t.ex. skulpturer och målningar.

Jämförande kufr: Detta ämnesområdet jämför olika uttryck av kufr, t.ex. mellan olika sub-religioner eller sub-ideologier. Det kan även inbegripa studiet av hur icke-muslimer ser på islam och skillnaden mellan islam och olika kufrideologier. Det finns vissa moderna liberala icke-muslimer som försöker ta avstånd från klassiska uttryck för kufr och missförståelser av islam, men detta är fortfarande kontroversiellt bland konservativa kuffar.

Kufrpsykologi: Inom detta område studeras dels psykologiska fenomen hos icke-muslimer och dels uttryck för psykologisk ”vetenskap” i icke-muslimska kulturer.

Kufrologi i Sverige

För närvarande i Sverige finns inte kufrologi som professur på något universitet. Den senaste tiden har allt fler forskare beklagat sig över bristen på kufrologikurser vid svenska universitet, men det är oklart om några sådana har planerats de närmsta åren. Det pågår även en debatt huruvida kufrologi bör undervisas vid konfessionella kufruniversitet, vilket inbegriper alla universitet i Sverige, eller om man bör starta separata muslimska/neutrala lärosäten för detta ändamål. En del forskare har även argumenterat för att man ska avskaffa de konfessionella kufruniversiteten och ersätta dem med muslimska universitet. Den senare idén är forfarande kontroversiell bland konservativa, konfessionellt ateistiska forskare, även om den fått medhåll av vissa liberala nytänkare bland icke-muslimerna.

Fram tills kufrologin får sin plats på svenska universitet rekommenderar vi dock läsaren att hålla till goda med det som skrivs om kufr och dess kulturella uttryck här på malikiyya-hemsidan.

Tankesmedjan Fridens trälar

Skriv en kommentar