Fråga:
Assalamu ’alaykum,
Om en kvinna som försörjs av sin make ändå väljer att gå ut och arbeta, måste hon då bidra ekonomiskt till hushållet?
Svar av shaykh Ahmad ’Ali al-’Adani:
Wa-’alaykumus-salam
Den traditionella positionen i vår fiqh är att en kvinnas inkomst enbart är hennes egen och att alla hushållskostnader betalas av maken om han har råd med detta. Det är viktigt att understryka att maken bara ska betala om han har råd och inte annars. I det fall mannen har råd och således är ålagd att betala alla hushållskostnader så baserar det sig på att kvinnan i utbyte, som en rättvis quid pro quo, är under plikten att ta hand om hushållet, ta hand om mannen och hans barn. Om kvinnan själv väljer att arbeta utanför huset inom den arena som traditionellt sett var reserverad för männen, så upphör detta balanserade kontrakt. Kvinnan kan helt enkelt inte ägna sig åt arbete utomhus utanför hennes hem utan att det medför naturliga konsekvenser inomhus i hennes hem. Muslimer som blivit påverkade av modernismen tenderar att begära smör på bägge sidor av brödskivan, och det är inte nobelt. Mannen kan emellertid befria sin arbetande kvinna från att behöva bidra från hennes privata inkomst. I al-Mudawwana al-fiqh al-maliki summeras den juridiska regeln:
”Att försörja hustrun är en plikt för mannen eftersom hon stannar hemma för hans skull, och stärker honom så att han kan leva med henne, tar hand om hans välmående, och ser till hans hus och hans barn. Precis som hon utför dessa tjänster för honom så ska han i utbyte också utföra tjänster för henne, sådant som passar hans roll, så som att tjäna levebröd. I utbyte mot försörjning så ska hon vara dedikerad att uppfylla äktenskapskontraktet och ta hand om honom på bästa sätt”.
Alsalamu alaykum. Hur ska en kvinna försörja sig om hennes make skiljer sig från henne eller dör utan att lämna ett tillräckligt arv om hon inte fått chansen att tjäna ett eget kapital? Det är ju inte alla som har en mahram dem kan återvända till och bland dem som har en så är det ju många av dem som redan bor i små lägenheter och knappt har råd att försörja sig själva. Kvinnan har ibland endast två val, antingen så flyttar hon in hos sin bror/mahram och hans familj som ser henne som en börda eller så letar hon efter en make att gifta om sig med trots att hon inte vill bara för att inte hamna på gatan. Försörjningen hon får av sin make är ju ofta bara bas försörjning som mat, klädesplagg, husrum och inte spar-kapital som hon kan falla tillbaka på. Hyreskontraktet står i den avlidna makens namn vilket innebär att hon kan förlora rättigheterna till lägenheten eller blir vräkt för att hon inte kan betala hyran. Vad ska systrarna göra i dessa typer av fall? Kan systrar som fruktar detta ha rätt att arbeta?
Wa ´alaykum as-salaam wa rahmatullah,
Vid skilsmässa är mannen ålagd att fortsätta försörja kvinnan under ’idda-perioden (ca 3 månader).
Små lägenheter, palats, röda stugor eller slott, detta är inte något vår lag specificerar bland kvinnans huquq.
De allra flesta människor, alltså den överväldigande majoriteten (män såväl som kvinnor), globalt men även lokalt här i landet Sverige, både i nutid och historiskt under mänsklighetens gemensamma historia, i öst och väst, norr och söder, har inte haft sparkapital. Om vi begränsar oss till vår egen kontext, landet Sverige, så är folket här bland de mest belånade i hela världen, d.v.s väldigt många lever rent konkret över sina egna tillgångar (både män och kvinnor).
Om mannen förbjuder sin hustru att arbeta utanför hemmet så måste hon lyda honom. Fuqaha har dock förklarat att om hon lider materiellt av sin makes förbud så får hon arbeta från hemmet, och mannen får inte hindra henne i detta. Men om hon lever ett materiellt bekvämt liv så kan hon inte hävda att makens förhindrande av hennes löneinbringande arbete från hemmets trygga sfär skadar henne och hon äger inte rätten att söka skilsmässa på dessa grunder. I vår fiqh har vi makens rättigheter, hustruns rättigheter och de rättigheter som delas av de två. Bland dessa finner vi alltså inte rättigheten att sträva efter en karriär, varken genom de traditionella källorna eller genom den reformerta modernismen som ofta använder sig av begreppet darura, att nöden bryter all lag.
För vidare läsning om samma tematik:
http://malikiyya.se/2014/02/20/hustruns-ratt-till-forsorjning-ett-malikitiskt-perspektiv/
http://malikiyya.se/2013/06/02/barnens-underhall-nafaqa-efter-en-skilsmassa/
Jazak Allah khayr wa barak Allah feek.
Är det haram att leva ett helt vanligt svenskt liv?
Det finns ingen motsättning mellan svenskhet och islam.
Det är viktigt att förstå. Frågan måste ställas rätt.
Det finns inget i islam som säger att bägge parter, maka och make, inte kan komma överens om hur de vill dela arbetsuppgifterna innanför och utanför hemmet. Man behöver inte blanda in juridik och lag. Lag kommer först på tal vid konflikter då någon utomstående måste döma enligt någon slags måttstock för att skipa rättvisa mellan två tvistande parter. Det är önskvärt att det förs en dialog i hemmet mellan de två parterna och att man gemensamt kommer överens om det liv man delar med varandra. Det finns inget förbud mot att en man städar, diskar och tvättar, tvärtom. Det finns heller inget förbud mot att hustrun arbetar ute i samhället. Folk får, enligt islam, ordna sina liv enligt sina egna premisser, utan statlig insyn, i islam.
Vad en man däremot inte får göra är att kräva eller tvinga att hustrun arbetar och betalar boende och mat. Vad en kvinna inte får göra är att överge sitt hem och sina barn för att tjäna pengar som bara är hennes egna. Förhoppningsvis är folk inte så elaka mot varandra, kan man hoppas.