Det svenska språket och islam i Sverige

september 1, 2017 2 Kommentarer »
Det svenska språket och islam i Sverige

I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn
Guds frid och välsignelse vare över profeten Muhammad och hans familj och följeslagare

Det tillhör den profetiska traditionen att sträva efter förträfflighet i alla sina förehavanden. Imam Muslim förmedlar via Shaddad ibn ‘Aws att Guds sändebud ﷺ sade, ”Gud har föreskrivit förträfflighet (ihsan) för allting…” Bland andra al-Tabarani och Abu Ya’la förmedlar även via ‘A’isha att profeten ﷺ sade, ”Gud älskar när någon av er utför en handling och fulländar den med perfektion (itqan).”

Naturligtvis finns det olika prioritetsnivåer när det gäller fulländning. Exempelvis människans förståelse av, och agerande i enlighet med, Koranen bör prioriteras över sådant som muskelbyggande och statusuppdateringar på sociala nätverkstjänster. Men när man utför en viss syssla varje dag bör man se till att utföra den så gott man kan. Detta gäller även ämnet för den här artikeln: det svenska språket.

De flesta muslimer i Sverige talar mer eller mindre dagligen svenska. Flera av dessa muslimer, i synnerhet de yngre, skriver även på Facebook otaliga gånger varje dag. Liksom hos övriga befolkningsgrupper är dock språknivån undermålig. Det kan ursäktas med att svenska är ett andraspråk för många. Men vare sig svenska är modersmål eller andraspråk så bör man sträva efter att utveckla det. Språket är människans sätt att kommunicera med omvärlden. Det är inte bara ett medel för kommunikation utan en oskiljaktig del av budskapen som förmedlas mellan såväl människa och människa som människa och Skapare. Om språknivån sjunker så sjunker även människans förmåga att betrakta världen, förstå Guds tecken och omvandla inre till yttre erfarenheter och vice versa.

Det råder därtill inga tvivel om att undermåliga språkkunskaper är ett kännetecken för de fördumningsivrare som i stor utsträckning har tagit över det offentliga samtalet – däribland de olika höger- och vänsterpopulisterna. Varje muslim vet att man inte bör efterlikna det dåliga hos icke-muslimer (så kallat tashabbuh bi-l-kuffar), vilket är en betydande anledning till att våra språknivåer måste höjas.

Det svenska samhället i stort har råkat ut för en fördumningskultur som inte anstår individer med självkänsla och integritet. Ett avgörande sätt att värja sig mot detta är språket. Muslimer ska inte nöja sig med att vara andra klassens medborgare. När stora delar av landet har bestämt sig för att nedmontera det svenska arvet – i det här fallet det svenska språket – är det vårt ansvar att vända på utvecklingen, ty Sverige är vårt hemland. Imam Muslim förmedlar via Abu Sa’id al-Khudri att profeten ﷺ sade, ”Den av er som ser något förkastligt bör åtgärda det med sina händer. Om han inte förmår [bör han åtgärda det] med tungan. Om han inte förmår [bör han åtgärda] med sitt hjärta, vilket är övertygelsens svagaste uttryck.” Det finns alltid något varje muslim kan göra inför de vedervärdigheter som pågår i samhället runt omkring – om så bara att ta avstånd från det i sitt eget liv.

Gud har skapat alla språk som människan talar. Det är en av de största gåvorna som vi har givits. Han säger själv i Sin Bok, ”Vi har aldrig sänt ett sändebud som inte talade sitt folks språk, så att han kunde tydliggöra budskapet för dem.” (14:4) Det tillhör en muslims goda sed att visa tacksamhet, vördnad och respekt inför Guds välsignelser, inklusive mänsklighetens olika språk. Dåligt språkbruk för att man inte har förmågan är naturligtvis ursäktat. Ingen står till svars för glömska eller oavsiktliga misstag eller inlärningssvårigheter. Tvärtom är strävan i motvind en anledning för beundran. Förträfflighet (ihsan) innebär att vara medveten om att Gud ser en och därefter göra så gott man kan utifrån sina egna förutsättningar. Att däremot tala eller skriva undermålig svenska för att man inte bryr sig (”vi förstår ju ändå vad som menas”) är oacceptabelt för individer som strävar efter förträfflighet (ihsan) och det svenska samhällets förbättring. 

Imam al-Bukhari och Muslim förmedlar via Abu Hurayra att Guds sändebud ﷺ sade:

”Låt den som tror på Gud och Domedagen antingen tala väl eller vara tyst och låt den som tror på Gud och Domedagen vara givmild mot sina grannar och låt den som tror på Gud och Domedagen vara generös mot sina gäster.”

Den här hadithen sammanfattar grunden för varje svensk muslims förhållande till det omgivande icke-muslimska samhället: tala väl till dem efter din förmåga eller var tyst, visa så mycket givmildhet du kan mot alla grannar oavsett härkomst och var generös med det Gud har givit dig gentemot dina gäster. I förhållande till ämnet i denna artikel är det dock det första som ska betonas: tala väl eller var tyst. Det innebär framför allt att säga goda saker och inte fylla sitt språk med vedervärdigheter (t.ex. baktal, ryktesspridning och meningslösheter), men inbegriper även att inte medvetet fördumma sitt språkbruk och ordval.

Islam har kommit till Sverige för att stanna. Därför är det nödvändigt att vi som muslimer återerövrar den rena svenskan från de generationer av svenskar som (med- eller omedvetet) har försummat detta språk. På kort sikt kan det börja med att man funderar över språket i det man dagligen slänger ur sig på Facebook eller Twitter. På lite längre sikt kan det handla det om att uppfostra och undervisa sina barn att utveckla språkförmågan, såväl svenskan som andra språk. På ännu längre sikt kan det handla om att den muslimska gemenskapen i Sverige sinsemellan strävar efter förträfflighet i tal och skrift i alla förehavanden.

Profeten Muhammad ﷺ talade det renaste och vackraste språket någon människa någonsin har talat. Är det för mycket begärt att även vi åtminstone försöker att utveckla vår språkförmåga i de språk som vi själva talar?

Efterord

Slarvigt språkbruk är nära sammankopplat med slarviga läsvanor och försämrad läsförståelse, vilket naturligtvis har accelererat i dessa Facebook-tider. Det är sannolikt att flera av de som läser denna artikel kommer att attackera artikelförfattarna och anklaga dem för översittarfasoner och andra otyg. Det är inget fel att diskutera artikeln men se först till att du har förstått budskapet med artikeln och inte bara ögnat igenom den utan reflektion. Därefter är det fritt fram att föra fram välformulerad och genomtänkt kritik eller vara tyst.

 

 

2 kommentarer

  1. omar kn 28 september, 2015 på 13:36 - Reply

    Så rätt! Tack!

    /

  2. Abu al-Hasan al-Khalili al-Filastini 4 oktober, 2015 på 09:26 - Reply

    Frid,

    Jag tackar Dig för denna utomordentliga påminnelse som envar muslim bör ta till sig.

    Jag tycker icke att det anbekommer muslimer att fälla negativa yttranden om budskapet i denna förnäma skrift. Folk generellt ska veta hut.

    Med vänlig hälsning,
    Abu al-Hasan

Skriv en kommentar