Den Nåderikes [sanna] tjänare går lugnt och värdigt [och utan later] på jorden, och när de okunniga vill [provocera dem med] sitt tal, svarar de med fredshälsningen. (Koranen, 25:63)
Det står nu klart[1] att kriminella element i samhället använt Paludans bokbålsturné som en förevändning att attackera polisen. Vad gäller andra vars reaktion varit genuin kan man bara konstatera att de tyvärr gått rakt in i Paludans fälla. Men det har även vi andra gjort, genom att reducera dessa händelser till antingen en fråga om yttrandefrihet eller identitetspolitik.
Yttrandefrihet?
Justitieminister Morgan Johansson kommenterade[2]:
Det är de människor som nu inte accepterar att vi har demokrati och yttrandefrihet som måste ändra sig – inte svensk lagstiftning.
Problemet med denna analys är att den utgår från en felaktig premiss. Vi har, så som Leif G.W. Persson påpekat[3], inte alls någon yttrandefrihet i detta land. Ansöker man exempelvis om tillstånd att bränna prideflaggan kommer polisen att ge avslag, med anledning av att det finns en symbolik i det här med att bränna flaggor.[4] Om man påstår att det inte finns någon symbolik i bokbål så är man historielös, och om man förnekar att det finns symbolik i att anordna bokbål ett stenkast från en moské (den i Örebro) som fortfarande genomgår återuppbyggnad efter att ha utsatts för mordbrand, då är man inte uppriktig. Kort sagt: så som kriminella element använder Paludan som förevändning för att attackera polisen, så använder man myten om yttrandefrihet som en förevändning för att rikta sitt hat mot muslimer.
Identitetspolitik?
Ett annat misstag är att trä på sig offerkoftan och reducera detta till en fråga om utsatthet. Det stämmer, så som jag precis påpekat, att man använder myten om yttrandefrihet som en förevändning att rikta hat mot muslimer, men så har det alltid varit med bärarna av Guds budskap till mänskligheten, från Israels barn som förtrycktes under Farao till Jesus som romarna ville korsfästa för att han kallade människorna till Gud. Det här får vi helt enkelt räkna med. Paradiset är inte billigt.
Ni skall helt visst få utstå prövningar i vad avser er egendom och er själva, och ni skall få höra många skymford från dem som fått ta emot uppenbarelser före er och från dem som sätter medhjälpare vid Guds sida. Men om ni bär allt med jämnmod och fruktar Gud [har ni bestått provet]; detta [kräver] fasthet i föresatsen! (Koranen, 3:186)
Vårt jobb är att förmedla Guds budskap till våra grannar och kollegor. Pratet om utsatthet, kränkthet, rasism utgör en distraktion från detta. Och låt oss vara helt uppriktiga mot oss själva: har vi verkligen varit goda ambassadörer för islam, och bjudit in människorna till att omfamna Guds budskap? Eller uppfattas vi snarare som en grupp främlingar som framförallt är intresserade av att tillskansa oss en större bit av den svenska välfärdskakan (med lagliga eller olagliga medel)? Är vi här för att kalla människorna till Gud och Paradiset samt varna dem för Helvetets straff, eller handlar det för vår del mest om att få åtnjuta samma materiella standard som rika västerlänningar? Är det då konstigt ifall det uppfattas som att man försöker tränga undan svensken i hans eget land när man samtidigt börjat ställa olika politiska krav? Här måste vi ha modet att se detta från den genomsnittlige icke-muslimske svenskens perspektiv.
En fråga om att leva för något större än en själv
Men för att förstå vad som ligger till grund för hela det här problemet måste man gå bortom den här enskilda händelsen och fråga sig: vad är det egentligen man vill ha av muslimerna? Vad är det man egentligen vill få ut av att uppbåda samhällets resurser för att realisera dessa bokbål? Man vill avtrubba oss och radera ut de starka känslor vi har för Gud och Hans heliga skrift. Man har lyckats kastrera kristendomen, och nu vill man kastrera islam. Man vill att vi ska bli goda sekulariserade konsumenter och skattebetalare som endast blir upprörda om priserna på lyxvaror och charterresor till Thailand går upp. Tyvärr måste jag göra dessa människor besvikna: detta kommer inte att ske.
De vill släcka ut Guds ljus med sina ord, men Gud skall låta Sitt ljus lysa med full styrka, hur förhatligt detta än måste vara för förnekarna av sanningen. (Koranen, 61:8)
Nyligen i en intervju[5] fick journalisten Calle Schulman frågan huruvida han skulle vara beredd att försvara Sverige i händelse av en rysk invasion, varpå han svarade att ingenting i Sverige är värt att försvara. En person som inte har något värt att försvara har heller inget att leva för. Det är dessa sorters människor som nu kräver av muslimerna att de helt oberört ska ta emot när det de håller kärt angrips på det här viset, så som de själva skulle göra. För dem går livet ut på Netflix, alkohol och nätporr. En civilisation som sjunkit så lågt har förlorat all vitalitet och livskraft. För muslimen, däremot, är livet något större.
Antingen dyrkar man Skaparen, eller så dyrkar man skapelsen. Det finns inget tredje alternativ. Vi muslimer har en gud. Materialisterna har miljontals små gudar – pengar, status, nationen… Vi underkastar oss vår skapare medan materialisterna underkastar sig staten, sina chefer, samhällets godtyckliga normer …
Därför säger jag: istället för att kräva av muslimerna att de ska överge Gud, deras skapare, så uppmanar jag istället alla som läser: överge det tomma avguderiet i form av materialism, där livet går ut på att hantera sitt spirande alkoholberoende, sin otrogna partner och sin barn- och meningslösa tillvaro. Omfamna istället ett liv som går ut på att knyta an till din skapare, där du lever för något som är värt att försvara. Svenskarna förtjänar bättre än dessa tomma, rotlösa liv som globaliseringen fört med sig. De förtjänar en meningsfull tillvaro i ett Sverige som är värt att försvara. För det krävs att vi alla vänder oss till vår skapare.
– Analys av Hamdija Begovic
[1] https://www.svt.se/nyheter/rikspolischefen-grovt-kriminella-har-utnyttjat-demonstrationerna
[2] https://www.svt.se/nyheter/johansson-vi-kommer-att-utreda-polisinsatserna
[3] https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BjKm1l/leif-gw-persson-om-upploppen-finns-ingen-absolut-rattighet-att-demonstrera
[4] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/okad-sakerhet-infor-trelleborgs-pride
[5] https://www.youtube.com/shorts/2hOheT6hDPQ
”Men för att förstå vad som ligger till grund för hela det här problemet måste man gå bortom den här enskilda händelsen och fråga sig: vad är det egentligen man vill ha av muslimerna. Vad är det man egentligen vill få ut av att uppbåda samhällets resurser för att realisera dessa bokbål? Man vill avtrubba oss och radera ut de starka känslor vi har för Gud och Hans heliga skrift”
För mig är yttrandefrihet något helt annat. Sverige tillåter till och med nazister att demonstrera. De flesta skulle aldrig vilja bränna koranen! Eller vilja ha att göra med nazister.
I andra världskriget förbjöds anti nazist propaganda i tidningar i Sverige. Om den ena får makten och förbjuder oliktänkande blir det fel oavsett.
Därav yttrandefriheten.
Samhället vill INTE på något sätt avtrubba er eller radera ut era starka känslor för gud. Precis som samhället INTE vill att alla ska bli nazister.
Jag förstår det kan kännas helt galet med vad han gjorde och det är 100% ok att gå ut och demonstrera, fredligt.
Visa vilka ni är och förklara varför det är så viktigt för er.