Shaykh Dr Abdalqadir as-Sufis förord till
boken The Return of the Gold dinar författad av Shaykh ’Umar Ibrahim Vadillo.
***
Det råder inget tvivel om att denna bok bakom sig lämnar ett århundrade av muslimskt nederlag och lidande och framför sig har en kommande tid av mäktig och återuppväckt islam.
Alla islamiska frågor under de gångna hundra åren har presenterats genom en dialektik bestående av tradition mot modernitet. Att stötta traditionen har gjort att man blivit beskylld för fientlighet mot upplysning och fritt tänkande, att man är emot teknologi, och att man vill kasta den den muslimska världen tillbaka till medeltiden. Att stötta modernitet betydde istället att man accepterade representativ parlamentarisk demokrati, all ny teknologi, nationalstaten, och globala federationsinstitutioner. Problem förklarades vara av politisk karaktär och att söka lösningar betydde att man kopierade Väst. Egyptiska aktivister kämpade mot Sadat, syrierna mot Assad osv. Kashmir ville ha självständighet. Så även Bosnien. Palestina, Algeriet. När iranierna kastade ut shahen så deklarerade de sig som republik, uppfann islamo-demokratiskt styre, ändrade namnet på den hemliga polisen, tryckte papperspengar, fortsatte med tortyr och började skicka ambassadörer till Förenta Nationerna.
Alla olyckor som drabbat den Islamiska kommuniteten kan listas: nationalism, fastslagda efternamn för att förenkla skatteindrivning, värnplikt och korrupt styre. Alla försök att befria muslimerna har inte bara slutat i olycka, men media har också cyniskt helt enkelt inte brytt sig. Israeliska soldater med vapen laddade med gummikulor har avsiktligen skjutit och förblindat ena ögat på över 200 palestinska barn mellan sex månader och femton år. Sjukhusen fick slut på porslinsögon. Men ännu värre var att palestinska män skickade deras barn för att utkämpa deras strider. Vilken bid’ah är mer skamlig än det? Låt oss anta att Palestina blir en fri stat, eller att Algeriet eller Tjetjenien får sin självständighet. De kommer att öppna en riksbank, trycka en valuta, och sedan vända sig till superbankerna så som IMF för att tigga om ett lån. Det kommer godkännas. Om vi lägger den förödande räntan åt sidan, så kommer staten tvingas godkänna s k ”Fri marknad” och landets resurser kommer tas över av utländska investerare, och staten kommer att tvingas avskaffa det islamiska rättsliga strukturen som deras frihetskamp handlande om. Det finns inga politiska lösningar.
Banksystemet härskar över alla nationella institutioner i världen idag. Politisk självständighet och samhällelig reformation styrs av imperativ från Börsen och valutamanipulationen.
Slutet på den muslimska förslavningen kräver inte en jihad i dess traditionella militära mening, men snarare en strävan i att lyda Allah, återinföra zakat, islams fallna pelare – en skatt som samlas in och inte är en privat individuell välgörenhet, och att man avskaffar ockerräntan. Författaren till denna bok visar oss den nödvändiga metoden för att lyckas i detta.
Frågan som tas upp i detta viktiga verk har redan tagits upp i muslimernas politiska diskurs. Denna bok samt stöpta gulddinarer och silverdirhams gavs av dess författare till Dr Erbakan, Refah-partiets ledare,Turkiets nationella islamiska parti. Dr Erbakan lovade att om han skulle bli vald så skulle gulddinaren bli landets nationella valuta. Det skapade uppståndelse. Mycket mer än något terroristspöke, medias användbara metod för att alienera folket från islam, blev det panik inför möjligheten att återintroducera guldmynt istället för den katastrofala inflatoriska turkiska liran. För att bevisa att den riktiga frågan slutligen hade identifierats så refuserade de sekulära partierna helt idén.

Silver-dirham Guld-dinar och Koppar-Flous, stöpta för första gången sedan Kalifatets fall, på initiativ av Shaykh Dr Abdalqadir as-Sufi.
På en islamisk konferens i Istanbul som hölls av borgmästaren Recep Tayyib Erdogan, så kallades jag fram till podiet av Dr Erbakan som bad mig hålla upp en gulddinar framför Istanbuls befolkning. Den stora salen bröt ut i dundrande applåder och folk ropade takbir. Det var ett historiskt ögonblick och förr eller senare kommer denna boks program att implementeras.
Korrekt uttryckt så indikerar denna bok slutet på den fundamentalistiska politiska islam och öppnar upp för en islam vars rena källa är Medina, och som inte förändrats sedan vår Mästares, må Allah skänka honom frid och välsignelser, tid, själva religionens säte. Denna väg kommer återupprätta umman till dess förenade form och styre. När jag läser denna bok hör jag grinden till Medina gnissla till och öppnas.
– Shaykh Abdalqadir as-Sufi, Achnagairn, Skottland, år 1996.
Omtolkat till svenska av Abdussalaam Nordenhök
måste låna boken!
Den väntar på dig, dyrbare bror.